|
I min nyaste föreläsning, ”3 x T – nycklar till hållbar framgång och bättre resultat”, går jag igenom vad jag ser som ett gyllene recept för att hjälpa människor att MÅ BRA och företag att GÅ BRA – det som jag brinner för. Nu finns det ju fler T:n som också bidrar till att utveckla såväl människor som organisationer så jag har satt ihop “Tio tips för mer T” som jag ett i taget presenterar här. Vill du vara säker på att hänga med när nästa T kommer kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev – där får du veta det först! Klicka här och anmäl dig längst ner på sidan om du inte redan är prenumerant >> Bakgrund Hade Maslow fel? SCARF-modellens uppkomst Hot- eller belöningsläge? De fysiska hoten har övergått från sabeltandade tigrar till rån och misshandel på stan, trafikolyckor eller våld i nära relationer medan de sociala hoten har ändrats från att bli utstött ur flocken till att inte få vara med i gemenskapen på jobbet eller bli utesluten ur gänget som spelar dart varannan torsdag. För hjärnan är det samma fråga nu som då och det är en fråga på liv och död. Här får du tipsen:
T nr 1 står för tydlighet (i SCARF-modellen – Certainty) Hjärnan söker alltid efter mönster, vanor och rutiner eftersom varje avvikelse kan innebära ett hot. Detta innebär t.ex. att hjärnan i grunden är emot förändringar. Tydliga mål och värderingar, tydliga strukturer, tydliga ramar, tydliga förväntningar och rak feedback, vanor och rutiner, lättförståeliga system, tydliga konsekvenser…listan kan göras lång. Jag vill veta vad som förväntas av mig, jag vill förstå konsekvenserna och jag vill ha återkoppling. Vanliga orsaker som väcker hotläget, inte minst i arbetet:
Hur kan du skapa mer tydlighet i din tillvaro? Mer tydlighet gör att människor MÅR bra och företag GÅR bra! T nr 2 står för tid …och främst då vår inställning till tid. Många som jag coachar säger saker i stil med: Vill du ha några konkreta tips om hur du ökar din personliga effektivitet – klicka här och läs min artikel i Executiveeffect >>
Ingemar Stenmark sade de bevingade orden “Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. För en elitidrottare är receptet självklart: Träna – träna – träna – match. De flesta av oss andra följer dock ett annat recept: Match – match – match – after work. De goda nyheterna är ju att nästan alla kan bli riktigt, riktigt bra på nästan vad som helst bara han eller hon tränar på det. Den svenske forskaren och psykologiprofessorn K Anders Ericsson, vid Florida State University, har ägnat nästan hela sitt liv åt frågan “Hur blir man bäst på något?” genom att studera framgång, expertis och prestation. I boken PEAK – how to master almost anything, visar han att principen för att bli mästerlig, och då i bemärkelsen “bland de bästa i världen”, är att tillräckligt länge arbeta med målstyrd, handledd, träning. Du behöver alltså ha ett mål (och flera delmål) att sikta på, en coach/tränare/mentor/lärare som hjälper dig och sedan göra jobbet, d.v.s. öva-öva-öva. K Anders Ericsson är pappa till 10 000-timmarsregeln som dock i sin vanligaste tolkning inte stämmer enligt professor Ericsson. Vill du läsa mer om “Myter om mästerskap” och varför tron på talang är överdriven – klicka här >> Kolla även in fortsättningen “Vägen till mästerskap” här >> Den tredje delen heter “Mer om mästerskap” och den läser du här >> T nr 4 står för tacksamhet Den gamla klyschan “Det handlar inte om hur vi har det utan om hur vi tar det” håller än och är kanske mer aktuell än någonsin nu när psykisk ohälsa tycks växa i allt snabbare takt. Kirurgen, författaren och föreläsaren Nisse Simonsson ställer frågan så fiffigt: – Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Nu verkar det ju som att människor som upplever större tacksamhet mår betydligt bättre än de som ständigt jagar efter mer och fokuserar på det som saknas. Man kan lite förenklat säga att människor som upplever stor tacksamhet är lyckligare. Idag kan hjärnforskarna t.o.m. se och mäta tacksamhet i en människas hjärna! Forskning visar att lyckliga människor har en väl utvecklad aktivitet i den främre delen av hjärnan, det område som processar tacksamhet. Som med så mycket annat går det att träna sig själv för att uppleva större tacksamhet. Den danska sociologen Rikke Østergaard menar dessutom att lyckoeffekten är omedelbar så varför inte testa? Några tacksamhetsövningar (att göra dagligen):
|
Boktips: Kristin Kaspersens samlade texter “Tacksamhet”. Klicka här och läs mer >>
T nr 5 står för tankar
Tror du på allt du tänker? Av alla tankar vi tänker under en vanlig dag, någonstans mellan 60 000 och 90 000 stycken, är de allra flesta helt automatiserade och omedvetna. Genom evolutionen har vi utvecklat en hjärna som skapat strategier i vårt sätt att tänka med vår överlevnad som viktigaste uppgift. Därför tenderar hjärnan att hålla fast vid tankar som redan tänkts (de har ju hållit oss vid liv!) och det minskar energiåtgången vilket hjärnan uppskattar. Dessutom är hjärnan inte särskilt bra på att skilja mellan fantasi och verklighet och det är här det kan bli lite krångligt för oss.
Har du någon gång tänkt att du är dålig på något, t.ex. att komma ihåg namn? När du tänkt den tanken tillräckligt många gånger har det blivit sant för dig, en “vald sanning” som jag kallar det. Med den valda sanningen kommer du säkerligen att registrera tillfällen när du glömmer bort namnet på någon du hälsat på och snart tänker du nog att du ÄR sån. Dina tankar om ditt beteende har nu blivit en personlig egenskap hos dig.
Säkert har du massor av valda sanningar som kommer av dina tankar.
– Vilka hindrar dig? Hur kan du göra för att ändra dem?
– Vilka hjälper dig? Hur kan du använda dem ännu bättre?
“Oavsett om du tror att du kan eller om du tror att du inte kan så har du rätt.” Henry Ford
T nr 6 står för tro
Tror du på allt du tänker? Ja, det var även inledningen till tips nr 5 så i tips nr 6 är det ett annat perspektiv på uttrycket. Henry Fords citat ovan verkar stämma väldigt väl och vikten av en stark tro har bevisats i otaliga sammanhang. Ta t.ex. placeboeffekten som åtskilliga gånger botat sjuka patienter när de fått sockerpiller bara på grund av den förväntan som skapats av de läkare och annan personal som haft kontakt med patienterna. Ett annat exempel är “The Stockdale Principle” som du kan läsa mer om här >>
Vill du njuta av en fantastisk artist som tyvärr lämnat jordelivet och en underbar text så ta dig några minuter i lugn och ro och klicka här >>
T nr 7 står för mental tuffhet
Om konsten att träna sina mentala muskler och bli en världsklasstänkare.
Tänk om det är samma sak med vår mentala tuffhet och styrka som det är med våra muskler – att om vi tränar så blir vi starkare?
Min övertygelse är att det fungerar på precis samma sätt och en av poängerna med att träna sig mentalt tuff är att öka sin egen motståndskraft och förmåga till återhämtning efter ansträngande utmaningar.
Steve Siebold, Mr Mental Toughness, har ägnat hela sin karriär åt mental tuffhet, skrivit flera bästsäljande böcker, coachat och föreläst runt stora delar av världen och han menar att det finns en del vanliga misstag som undergräver vår mentala tuffhet, här kommer tre av dem:
Misstag nr 1. Att lyssna för mycket på andra.
Väldigt många människor i vår omgivning har åsikter och uttalar sig om hur vi bör göra med vår träning, vår utbildning, yrkesval och karriär, våra relationer, vår kost, vårt umgänge etc. Oftast menar de väl men om råden kommer från de som själva inte är mentalt tuffa är risken att råden är medelmåttiga. Vill jag bli hockeyproffs är det väl smartare att fråga Peter Forsberg än Kalle Moraeus?
Misstag nr 2. Att omge sig med för många ”lagomtänkare” och för få ”världsklasstänkare”.
”Du blir som de du umgås med” är en sanning som bevisats i åtskilliga studier. Så vilka umgås du mest med och hur tänker de? Får de dig att växa, utmanar de dig eller trivs de bäst när allt är ”som vanligt”?
Misstag nr 3. Att inte inse kopplingen mellan förväntningar, värderingar, beteenden och resultat.
Jag har själv gjort massor av misstag i det här området. Till exempel så trodde jag att min önskan att uppnå vissa mål var min största drivkraft men ack så fel jag hade. Visst är det bra med mål men drivkraften är för mig mycket mer baserad på värderingar och förväntningar än måluppfyllelsen i sig.
Alla vill ju nå framgång och få fantastiska resultat men hur många är det som verkligen är beredda att göra jobbet?
Lagomtänk eller världsklasstänk?
Ett bra sätt att öka din mentala tuffhet är att tänka mer ”världsklass” än ”lagom”. Här följer därför några exempel på skillnader:
Lagomtänkare sänker tempot. Världsklasstänkare lugnar ner sig.
Lagomtänkare skaffar kunskap när det blir nödvändigt. Världsklasstänkare skaffar kunskap för att det kan bli värdefullt längre fram.
Lagomtänkare är mer intresserade av att ha och äga. Världsklasstänkare är mer intresserade av att vara och uppleva.
Lagomtänkare undviker risk. Världsklasstänkare hanterar risk.
Lagomtänkare söker säkerhet och trygghet i omgivningen. Världsklasstänkare skapar säkerhet och trygghet i sig själva.
Eftersom några av mina specialområden är försäljning och kundbemötande kommer här några av skillnaderna mellan lagom och världsklass i affärssammanhang.
Lagomtänkare pratar om vad produkten/tjänsten är. Världsklasstänkare pratar om vad produkten/tjänsten hjälper kunden med.
Lagomtänkare siktar på att ta en order. Världsklasstänkare siktar på att ha ett samarbete.
Lagomtänkare är mest intresserade av vad de själva vinner på affären. Världsklasstänkare är mest intresserade av vad kunden vinner på affären.
Lagomtänkare pratar mest. Världsklasstänkare lyssnar mest.
Lagomtänkare fokuserar på pris. Världsklasstänkare fokuserar på värde.
“Amateur performers operate from delusion, pros operate from objective reality. The great ones’ habits, actions, and behaviors are totally congruent with the size and scope of their ultimate vision. That’s why we call them champions.”
Steve Siebold
T nr 8 står för trygghet
Att vi upplever trygghet på jobbet kan för många ses som självklart men hur många är det som verkligen känner sig trygga i dessa tider av snabb förändring, plötsliga omorganisationer och ett ledarskap som långt ifrån alltid sätter människan i centrum och lyssnar till hennes behov?
Här kommer vi tillbaka till inledningen och det jag skrev om Maslow och SCARF-modellen.
Som bonus – läs gärna mina inlägg om
Arbetsrelaterad trygghet kan delas in i fyra olika kategorier:
- Ekonomisk trygghet
- Hälsa och välbefinnande, fysisk trygghet
- Fungerande skyddssystem vid t.ex. sjukdom, arbetslöshet, personliga kriser
- Personlig säkerhet, hot, våld, miljö
Om inte medarbetare känner sig trygga är risken stor att prestationerna påverkas negativt. Medarbetarna blir mindre benägna att ta risker och att fatta beslut (alla beslut innebär ju ett visst mått av risk), fokus läggs på att upprätthålla så mycket trygghet som möjligt för sig själv vilket leder till att kreativiteten minskar, man bevakar sina positioner och agerar i större utsträckning utifrån hot och rädsla.
Information och kommunikation är nästan alltid nycklar till ökad trygghet. Även beslut som i sig inte är populära ger ökad trygghet för då vet vi i alla fall hur det ligger till och behöver inte spekulera så mycket.
Inom vilka av de fyra områdena tror du att du och din organisation behöver arbeta med att öka tryggheten?
Håll utkik
…efter T nr 9 i och gör det bästa av varje dag – den går inte i repris!
Vill du vara säker på att hänga med när nästa T kommer kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev – där får du veta det först!
Klicka här och anmäl dig längst ner på sidan om du inte redan är prenumerant >>
För din framgång,
Johan
