|
I min nyaste föreläsning, ”3 x T – nycklar till hållbar framgång och bättre resultat”, går jag igenom vad jag ser som ett gyllene recept för att hjälpa människor att MÅ BRA och företag att GÅ BRA – det som jag brinner för.
Nu finns det ju fler T:n som också bidrar till att utveckla såväl människor som organisationer så jag har satt ihop “Tio tips för mer T” som jag ett i taget presenterar här. Vill du vara säker på att hänga med när nästa T kommer kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev – där får du veta det först!
Klicka här och anmäl dig längst ner på sidan om du inte redan är prenumerant >>
Bakgrund
Hjärnforskningen har gjort stora, för att inte säga enorma, framsteg under de senaste åren. Det påstås att närmare 90% av det vi vet om hjärnan idag har vi lärt oss de senaste 15 åren. Förut trodde vi en massa och idag har vi kunskap, fakta och vetenskapliga bevis på mycket som i en del fall bekräftar vad vi länge trott och ibland omkullkastar gamla teorier, krossar myter och kastar nytt ljus på vår fantastiska hjärna.
Hade Maslow fel?
En insikt som kommit med forskningen är att hjärnan är mycket mer socialt konstruerad än man tidigare trott.
Matt Lieberman, forskare vid UCLA-universitetet, ifrågasätter till och med den under många år allmänt accepterade Maslows behovstrappa, även kallad Maslows behovshierarki.
Han menar att hjärnan uppfattar våra sociala behov som mer angelägna än de fysiologiska behoven som t.ex. mat och vatten. Vårt behov av näring kan vänta – medan risken att förlora sitt sociala sammanhang är något som behöver åtgärdas omedelbart.
SCARF-modellens uppkomst
När David Rock, amerikansk ledarskapsexpert och författare, gjorde research till boken ”Hjärnan på jobbet” gjorde han mängder av intervjuer med hjärnforskare. Han upptäckte då att det fanns sociala situationer som verkade vara väldigt viktiga för hur människor mådde och presterade på arbetet.
David Rocks insikter sammanfattade han i modellen SCARF. SCARF-modellen hjälper oss både att förstå människors beteenden bättre, t.ex. varför vissa reagerar väldigt starkt i en del situationer och är mer passiva i andra, samt hur vi kan arbeta förebyggande för att skapa bra klimat och bra prestationer på jobbet och i andra sammanhang.
Hot- eller belöningsläge?
När hjärnan upplever fara går den in i hotläge och stressfunktionerna aktiveras. Vi har då en tendens att övertolka faror och riktningen i våra beslut är att fly, fäkta eller att spela död – allt för att överleva.
Eftersom hjärnan är långt mycket känsligare för hot än för belöningar reagerar vi mycket mer kraftfullt på allt som vi upplever hotfullt och negativt än det som vi uppfattar som belönande och positivt.
Den här grundinställningen i hjärnan har hjälpt oss överleva i årtusenden när förutsättningarna har varit likartade men idag ser hoten helt annorlunda ut och hjärnans grundinställning ”skyddar” oss även från massor av bra saker – mest eftersom de är okända för oss.
De fysiska hoten har övergått från sabeltandade tigrar till rån och misshandel på stan, trafikolyckor eller våld i nära relationer medan de sociala hoten har ändrats från att bli utstött ur flocken till att inte få vara med i gemenskapen på jobbet eller bli utesluten ur gänget som spelar dart varannan torsdag. För hjärnan är det samma fråga nu som då och det är en fråga på liv och död.
T nr 1 står för tydlighet (i SCARF-modellen – Certainty)
Hjärnan söker alltid efter mönster, vanor och rutiner eftersom varje avvikelse kan innebära ett hot. Detta innebär t.ex. att hjärnan i grunden är emot förändringar.
Tydliga mål och värderingar, tydliga strukturer, tydliga ramar, tydliga förväntningar och rak feedback, vanor och rutiner, lättförståeliga system, tydliga konsekvenser…listan kan göras lång. Jag vill veta vad som förväntas av mig, jag vill förstå konsekvenserna och jag vill ha återkoppling.
Vanliga orsaker som väcker hotläget, inte minst i arbetet:
- Otydliga mål och värderingar
- Otydliga instruktioner och otydlig eller bristfällig kommunikation
- Ingen eller dålig återkoppling och uppföljning
- Omorganisationer, nya ledare och arbetskamrater som inte förankrats
- Ändrade beslut och order, plötsliga förändringar
Hur kan du skapa mer tydlighet i din tillvaro?
Är dina egna och din organisations mål och värderingar tydliga för dig? Och för dina medarbetare?
Hur fungerar feedbacken?
Mer tydlighet gör att människor MÅR bra och företag GÅR bra!
T nr 2 står för tid
…och främst då vår inställning till tid. Många som jag coachar säger saker i stil med:
– jag har inte tid…
– tänk om man hade fler timmar på dygnet…
– tiden går så fort…
Med det förhållningssättet upplever vi tid som en bristvara och det är lätt att fokus hamnar på det vi inte hinner göra, vilket sällan är bra för oss.
Vad skulle hända om vi istället tänkte och sa:
– tiden kommer!?
Sanningen är ju att tid är något vi alla har exakt lika mycket av. Skillnaden ligger i hur vi disponerar vår tid och hur vi förhåller oss till tid. Visst verkar det som att vissa människor tycks hinna med hur mycket som helst och må bra i det medan andra nästan alltid är stressade, ligger efter och får ganska lite gjort!?
Vill du ha några konkreta tips om hur du ökar din personliga effektivitet – klicka här och läs min artikel i Executiveeffect >>
T nr 3 står för träning
Ingemar Stenmark sade de bevingade orden “Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. För en elitidrottare är receptet självklart: Träna – träna – träna – match. De flesta av oss andra följer dock ett annat recept: Match – match – match – after work.
Den som verkligen menar allvar med sina ambitioner att bli bättre inom vad det än gäller behöver såklart träna men, handen på hjärtat, när tränade du på t.ex. din kommunikation, dina färdigheter inom försäljning och kundbemötande, ditt ledarskap, ditt föräldraskap eller ditt äktenskap senast?
De goda nyheterna är ju att nästan alla kan bli riktigt, riktigt bra på nästan vad som helst bara han eller hon tränar på det. Den svenske forskaren och psykologiprofessorn K Anders Ericsson, vid Florida State University, har ägnat nästan hela sitt liv åt frågan “Hur blir man bäst på något?” genom att studera framgång, expertis och prestation.
I boken PEAK – how to master almost anything, visar han att principen för att bli mästerlig, och då i bemärkelsen “bland de bästa i världen”, är att tillräckligt länge arbeta med målstyrd, handledd, träning. Du behöver alltså ha ett mål (och flera delmål) att sikta på, en coach/tränare/mentor/lärare som hjälper dig och sedan göra jobbet, d.v.s. öva-öva-öva. K Anders Ericsson är pappa till 10 000-timmarsregeln som dock i sin vanligaste tolkning inte stämmer enligt professor Ericsson.
Vill du läsa mer om “Myter om mästerskap” och varför tron på talang är överdriven – klicka här >>
Kolla även in fortsättningen “Vägen till mästerskap” här >>
Den tredje delen heter “Mer om mästerskap” och den läser du här >>
Håll utkik
efter T nr 4 och gör det bästa av varje dag – den går inte i repris!
För din framgång,
Johan
|
