”Överdrivna åtgärder skapar flera nya problem.
Chefer och företagsledningar bör inte införa striktare restriktioner än vad Folkhälsomyndigheten förespråkar. Överdrivna åtgärder mot coronaviruset riskerar att försvåra det långsiktiga arbetet mot pandemin.”

Birger Lycken, kris- och ledarskapskonsult på pr-byrån Westander, inlägg i Svenska Dagbladet den 14/3 2020. Hela inlägget kan du läsa längre ner. 

Gasa eller bromsa, öppet eller stängt, varsla personal eller använda dem till nya, kreativa idéer, kompetensutveckling, alternativa sätt att jobba, låna pengar, förhandla med hyresvärden, korttidspermittera, använda de olika möjligheterna som finns kring skatterna…???

  • Hur ska jag som företagare eller ledare agera?
  • Vem kan jag tala med som förstår min situation och som kanske själv upplevt krissituationer som företagare eller ledare?
  • Var kan jag fylla på med energi och ladda om?
  • Vilka beslut ska jag ta som hjälper verksamheten både i det korta perspektivet och på längre sikt?
  • Hur kan jag få hjälp med riktigt tuffa beslut?
  • Hur ska jag kommunicera internt och med omvärlden?
  • Hur får jag själv tillgång till den mest relevanta informationen?

Just nu är frågorna många och viktiga. Som företagare eller ledare kan det kännas ensamt och osäkert i många frågor – trycket och frågeställningarna från personal, kunder, leverantörer och omvärld pressar på och orosnivån är hög…

Med fokus på att skapa lugn, tydlighet och ”business as unusual” där både människors hälsa och verksamhetens framtid prioriteras erbjuder jag affärscoaching till dig som driver eller leder en organisation eller ditt eget företag.

När nu i princip alla mina föreläsaruppdrag bokats av och flyttats fram frigörs tid i min kalender och jag vill använda den tiden till att hjälpa företagare och ledare att göra det allra bästa av situationen. 

Kontakta mig NU så kan vi börja resan från kris till hållbar utveckling. Maila eller ring så sätter vi upp ett första, kostnadsfritt telefon- eller videomöte. johan@jdu.se, 0709-10 43 00.

Coachmöten per telefon eller Zoom/Skype. Fysiska möten enligt överenskommelse. Läs mer om coaching som verktyg längre ner under mitt foto.

Flera olika paketlösningar – jag berättar mer när vi hörs.

Varmt välkommen!

 

Om coaching
Om du inte redan använt professionell coaching och därigenom upplevt hur kraftfullt det kan vara kommer här en kort summering av vad det innebär.

Ensam är stark…?
Nej, idag vet vi bättre än så. Det är tillsammans med andra vi växer och utvecklas. Coaching handlar om stöd och vägledning att ta sig förbi hinder, uppnå mål, utforma och utveckla resultaten i arbets- och privatlivet.

Känner du till några framgångsrika idrottsmän, företagsledare, politiker, artister, föräldrar eller andra ledare som inte omger sig med flera tränare, coacher, mentorer etc.?

Ett sätt att beskriva vad coaching är kan vara att säga vad det inte är:
En coach är inte expert på din sakfråga utan snarare en expert på förändringsarbete och hur man hjälper en person eller en grupp att komma framåt, hitta lösningar och att agera.
En coach är inte en rådgivare som kommer med patentlösningar på dina problem och utmaningar utan snarare katalysatorn som hjälper dig att se nya perspektiv, skapa nya lösningar och själv komma fram till vad som är bäst att göra.
En coach är inte en mentor som utifrån sin seniora erfarenhet kan visa hur han eller hon själv gjort utan snarare den som utmanar dig i dina tankemönster för att frigöra din egen kreativitet och skapa energi och motivation till konkret handling.

När du överväger att anlita en coach bör du tänka på följande:
– Välj en coach du har förtroende för – en som har gedigen, dokumenterad erfarenhet och utbildning. Ta gärna flera referenser och lyssna på vad coachens klienter och kunder säger. Det finns tyvärr åtskilliga coacher, konsulter, rådgivare och andra självutnämnda experter som saknar relevant erfarenhet, utbildningsnivå eller förmåga att alltid ha klientens bästa i fokus.
– Var beredd på att vara brutalt ärlig med ditt nuläge och mottaglig för feedback. Har du valt rätt coach kan det kännas utmanande och t.o.m. jobbigt. Hade det varit enkelt hade du ju redan löst det på egen hand…
– Fundera kring din investering och betalningsmodellen. Är det helt smart att betala per timme i alla lägen? De vassaste coacherna är sällan de billigaste…

Kontakta mig NU så kan vi börja resan från kris till hållbar utveckling. Maila eller ring så sätter vi upp ett första, helt kostnadsfritt telefon- eller videomöte. johan@jdu.se, 0709-10 43 00.

Varmt välkommen!

 

Här får du hela Birger Lyckens text som publicerades i SvD.

”Överdrivna åtgärder skapar flera nya problem.
Chefer och företagsledningar bör inte införa striktare restriktioner än vad Folkhälsomyndigheten förespråkar. Överdrivna åtgärder mot coronaviruset riskerar att försvåra det långsiktiga arbetet mot pandemin.

Svenska företag och arbetsplatser har stora möjligheter att bidra till att samhället kan motverka coronapandemins mest förödande effekter. Tyvärr väljer i stället alltför många att agera irrationellt.

Jag är inte expert på epidemiologi och hur samhället bäst kan skydda befolkningen vid en viruspandemi. Det har jag gemensamt med nästan alla landets vd:ar, hr-chefer och rektorer. Vi är alla hänvisade till de som faktiskt är experter på området.

Som konsult med inriktning på ledarskap och kriskommunikation är jag därför bekymrad över Folkhälsomyndighetens brister i pedagogisk kommunikation. En bra talesperson i kris behöver vara kunnig, öppen och empatisk. Folkhälsomyndigheten tar hem full pott på de första två kriterierna, men jag saknar verkligen empatin. Det är en väldig skillnad mellan att slå fast att ”så här är det” och att säga ”jag förstår att många är oroliga, men så här är det”. Med större medkänsla skulle myndighetens budskap tas emot mycket bättre.

Folkhälsomyndigheten behöver också bli bättre på att möta kritikernas knepigaste frågor. Situationen är mumma för alla som får sin livsluft av att på nätet så misstro mot samhället i största allmänhet. Och som alltid måste vi nypa oss i armen för att påminna oss om att de utgör en liten minoritet. Problemet uppstår när denna minoritet inte får relevanta svar på sina ifrågasättanden. Då växer misstron i alla läger och det blir svårare att agera rationellt och solidariskt.

Folkhälsomyndigheten skulle slutligen behöva bli tydligare om syftet med de åtgärder de vidtar och rekommenderar: Nu handlar det om att fördröja smittspridningen. Det är inte längre aktuellt att försöka hindra smittan från att få fäste – det tåget har redan gått. Fokus nu handlar om att sjukvården inte ska överbelastas genom att många – mestadels äldre och tidigare sjuka – behöver sjukhusvård samtidigt.

Detta framgår för den som lyssnar noga på debatten, men förloras lätt till förmån för en vilja att i varje stund motverka varje tänkbar risk för att ytterligare en person ska smittas. Folkhälsomyndigheten bör bli mycket tydligare om att väldigt många av oss – kanske en stor majoritet – sannolikt kommer att smittas av coronaviruset någon gång under de kommande åren.

Bristerna i Folkhälsomyndighetens kommunikation gör att myndigheten blir en enkel måltavla för självutnämnda experter med alternativa uppfattningar. Därför är det också lätt att förstå att både privatpersoner och företagsledare i största välvilja dras med i en tävlan om allt hårdare restriktioner på arbets- och samhällsliv.

Men kritiken mot Folkhälsomyndighetens kommunikation ändrar inte det faktum att de är den institution som har bäst förutsättningar att avgöra vad vi bör göra åt virushotet. Givet att vi inte tror på nätets konspirationsteorier gör vi alltså alla klokt i att lyssna på just Folkhälsomyndighetens råd – även när vi känner oss frågande till myndighetens slutsatser. Att i stället grunda våra beslut på hemmasnickrade analyser är helt enkelt inte riktigt klokt.

I dessa dagar haglar ändå just sådana ogrundade reaktioner över det svenska arbetslivet: reseförbud, inställda möten och stängda arbetsplatser införs på bred front i både privata och offentliga verksamheter. Till och med andra statliga myndigheter går långt bortom Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Talesättet om att ”ta det säkra före det osäkra” tycks vara det som vägleder mängder av ledningsgrupper och chefer, snarare än kunskapsgrundade rekommendationer. Reaktionen är på många sätt naturlig: ställda inför hotet om en katastrof känns det förstås bättre att agera så kraftfullt som bara möjligt. Problemet är ju bara att åtgärderna – enligt de som har den bästa kunskapen på området – inte är relevanta.

Frånvaron av relevans och rationalitet betyder inte att en överdriven åtgärd aldrig någonsin skulle kunna ha en positiv effekt, vilket gör det så svårt att formulera motargument. Men gissningsvis är det en passande parallell att vi skulle sänka hastigheten på våra motorvägar från 110 till 70 kilometer i timmen eftersom vi vet att det skulle minska antalet döda i trafiken. Insikten om att det resonemanget faktiskt stämmer får dock knappast någon av landets chefer att sänka hastigheten på den egna bilen till under 100 kilometer i timmen.

Att vidta irrelevanta och irrationella åtgärder är inte bara ett kraftfullt slag i luften. För den som sitter i en ansvarsposition står mer på spel: Vi bidrar till en växande misstro mot faktabaserade kunskaper. Vi underblåser en långvarig nätbaserad kampanj mot alla demokratiskt baserade institutioner. Och vi riskerar att i onödan bidra till en svag ekonomisk utveckling, med långtgående konsekvenser för sysselsättning och välfärd.

Men viktigast av allt är att vi genom chansartade beslut riskerar att försvåra för samhället att långsiktigt bekämpa en pandemi. Vi kan ju mycket väl hamna i det omvända läget jämfört med i dag: Tillvänjning och individuella vardagserfarenheter riskerar att leda till att människor inte tar situationen på tillräckligt allvar. Och varför ska vi då lyssna på myndigheternas experter – om våra chefer och företagsledningar tidigare har visat att de litar mer på sina egna gissningar?”

Birger Lycken
Kris- och ledarskapskonsult, pr-byrån Westander